Hej,jag heter Camilla Berkeby,född och uppväxt  i Fliseryd. Är intresserad av "byns historia" och ska försöka samla kort och annat material om olika platser,affärer,människor m.m.

Är väldigt tacksam för hjälp med tips på vad sidan ska innehålla,hjälp med kort o.s.v

 

En del fakta är taget ur "Fliserydsboken" av Martin Tärnfors.

Tack alla som hittills lånat ut kort och hjälpt mig med en del fakta.

Sidan är under uppbyggnad,och frågan är väl om den någonsin blir klar, men jag ska försöka lägga in "nyheter" så fort jag kan. På denna första sida kommer jag lägga ut aktuella kort från olika evenemang här i socknen!

 

 

 

 

  

Tack! alla som på olika sätt bidragit med material till hemsidan.

Är det någon som vill dela med sig av minnen från Fliseryd?
Är så kul att ta del av olika episoder och minnen som människor berättar. Hör gärna av dej om du vill berätta något,har mycket kort från olika tider och händelser i byn,men det är intressant med olika människors berättelser. Kanske ett minne från skolan, något minne från någon affär, någon person, arbete på Jungner m.m
 
maila mig gärna: camilla.berkeby@telia.com



Jag har fått en länk till en sida med text från Fliseryd. https://dickwahlin.wordpress.com/2014/07/13/slakten-i-fliseryd-h-ryttare-och-dragoner-vid-smalands-husarer-i-laggevi-och-grimhult-rote-107-overstelojtnantens-kompani-andra-kompaniet 

 

Gamla mejeriet renoveras och kommer bli kanonfint:)

Månadens urklipp

Syster Ida var under många år distriksköterska i Fliseryd. Jag har inga minnen från hennes tid i Fliseryds, hon slutade nog i början av 70talet. Mottagningen låg i hyreshuset som ligger på Hantverkarvägen. När jag var liten var mottagningen i posthuset på Åbyvägen, på 80talet när Ekåsa byggdes ut flyttade mottagningen dit.Och nu sedan några år finns ingen mottagning kvar i Fliseryd.

Oj va tiden går, 1 september var det fem år sedan vårt fik, bageri, cafe stängde för gott....

Bildspelet under från ett Berättarcafe i december 2011 med besök av bibliotikarie Caisa som berättade om gamla julkakors historia.
Berättarcafeerna var ett populärt måndagsnöje i Fliseryd:) Många sanna och kanske osanna historier berättades där.  

Många gäster besökte Berättarcafeet bl.a Lars Leijonborg, Gunnar Swärd från Radio Kalmar och Börje Axelsson med spännande berättelser

men det som jag tycker var mest intressant var faktiskt när Axel berättade sina historier. Här vid en utflykt till Finsjö där Axel berättade om och visade övre kraftverket.
Ett fikastopp blev det i Finsjö missionshus också.

Ännu ett fint minne från Berättarcafetiden är när vi blev bjudna till Alf , vi fick besöka hans företag och skola i Oskarshamn. Alf som växte upp i Finsjö startade sitt företag av pengar som han sålde sin bil för, ett kapital på hela 200 kronor.  

Fler kort och information om Fiket finns under fliken "Affärer"

 När Fliseryd upphörde att vara egen kommun
av Jonny Nilsson© 2008-2014
 

1974 var på flera sätt ett ödesår för Fliseryd. Jungnerfabriken flyttades och en epok av 800årigt självstyre gick i graven när Fliseryd upphörde som egen kommun och anslöts till Mönsterås. Beslutet föregicks av många dramatiska turer som splittrade bygden. Och om Fliseryds invånare själva hade fått bestämma så hade de gått samman med Oskarshamn. 
 
Större kommuner i efterkrigstidens Sverige Det moderna framåtsträvandet i efterkrigstidens Sverige krävde större enheter menade de politiska ingenjörerna. Man hade redan genomfört en, i det närmaste revolutionär, storkommunreform vid 1950-talets början då Sveriges kommuner, som i stort sett motsvarade de medeltida socknarna, minskades från omkring 2500 till drygt 1000. Den gången klarade sig Fliseryd, även om olika idéer hade diskuterats. Enligt ett förslag skulle man slå ihop Fliseryd och Långemåla till Östra Handbörds kommun (eller Flismåla som någon föreslog). Ett annat alternativ var att slå ihop Fliseryd, Fågelfors, Högsby och Långemåla till en betydligt större kommunal enhet. Enligt det tredje alternativet, som tveklöst hade störst stöd bland invånarna, skulle Fliseryd kvarstå som egen kommun. Så blev det också denna gång. 
I början av 1960-talet påbörjades emellertid en ny utredning om blockkommuner, och denna gång skulle Fliseryd inte komma undan. Den kommande sammanslagningen skulle dramatiskt minska antalet kommuner till 290.
Folkomröstning För Fliseryd framställdes två alternativ som innebar antingen en sammanslagning med Oskarshamn eller med Mönsterås. Frågan ansågs ha så stor dignitet att det anordnades en lokal folkomröstning i augusti 1962. 
Valdeltagandet blev en stor missräkning. Endast 33 procent av de 1 376 röstberättigande tog sig till valurnorna, varav en stor majoritet, 68 procent, röstade för Oskarshamn. 
Fliseryd hade sedan lång tid sina mest betydelsefulla kontakter med Oskarshamn, så resultatet var på intet sätt överraskande. Mönsterås hade visserligen genomgått en oerhörd utveckling de senaste 12 åren och ännu inte fått dåligt rykte på grund av sina misskötta affärer, men det fanns uppenbarligen inte tillräcklig attraktionskraft. 
 
 
Köpman Lennart Redborn minns diskussionerna:
– Oskarshamn kändes mest naturligt för de flesta. Järnvägen gick dit och där fanns affärsbanker, läroverk och sjukvård. Med Mönsterås fanns däremot en gammal fiendskap.
 
Senare i augusti röstade både kommunalnämnden och kommunalfullmäktige i enlighet med folkomröstningens resultat. I kommunalfullmäktige röstade 14 för Oskarshamn och 9 för Mönsterås. Som argument för Oskarshamn angavs folkomröstningens resultat, att Oskarshamn var den givna handelsplatsen, att kommunikationerna var bättre till Oskarshamn, samt Oskarshamns sjukhus betydelse.
Men det fanns röster som propagerade för Mönsteråsalternativet och partierna var splittrade i frågan. Bland dem som på detta tidiga stadium gick emot folkomröstningen och anförde Mönsteråslinjen kan nämnas högermännen Nils Cedergren, Villy Winsell och Zakeus Virblad, socialdemokraternas Folke Strömbladh, John Rudha och Holger Truedsson, samt Centerns Göte Karlsson och Erik Aronsson. 
Kommunen ändrar sig Maktförhållandena skulle dock förändras och folkomröstningen åsidosättas. Under hösten 1962 var det val till kommunalfullmäktige och då valdes bland andra rektor Kjell Johansson för Socialdemokraterna in - en viljestark man som skulle komma att spela en avgörande roll. Lantbrukaren Bengt Larsson i Skrika, som under flera år kämpade för en anslutning till Oskarshamn, berättar att det började drivas en kampanj för Mönsterås. Lennart Redborn bekräftar detta:
– Det var mycket korridorsnack. Kjell Johansson lyckades vinna över många för Mönsterås. Den geografiska hemvisten hade annars stor betydelse för hur man såg på frågan. De som bodde i kommunens norra och östra delar var i regel för Oskarshamn, medan byarna söderut hade bättre kontakter med Mönsterås.
I februari 1963 kom frågan till ett nytt avgörande då kommunen skulle ta ställning till Länsstyrelsens förslag om sammanslagning med Oskarshamn. I kommunalnämnden gick det som i augusti och de flesta röstade för Oskarshamn. Dock reserverade sig Olle Tyrberg, Nils Cedergren och Villy Winsell som ansåg att Mönsterås var befolkningsmässigt och geografiskt fördelaktigare. Man menade att det var bättre om strukturellt likartade kommuner sammanfördes och att Fliseryd troligen skulle få större inflytande i Mönsterås än i Oskarshamn. Man anförde också att Fliseryd redan påbörjat ett samarbete med Mönsterås på skolans och socialvårdens områden. 
När kommunalfullmäktige sammanträdde 22 februari 1963 blev dramatiken stor och kanske oväntad. Plötsligt begärde rektor Kjell Johansson (S) ordet och föreslog att fullmäktige skulle begära att Länsstyrelsen omprövade förslaget för att istället låta Fliseryd gå ihop med Mönsterås. Flera instämde, varvid en intensiv debatt påbörjades. Vid voteringen vann Kjell Johanssons Mönsteråslinje med 16 röster mot 7. 
Denna helomvändning måste till stor del tillskrivas Kjell Johansson som förstås ville fortsätta skolsamarbetet med Mönsterås. Men även denna gång var partierna splittrade. Några ledamöter lämnade in en skriftlig reservation då de menade att ingenting hade hänt som motiverade en ändring av det ursprungliga förslaget om sammanslagning med Oskarshamn. De argument som angavs 1962 upprepades i reservationen som undertecknades av både socialdemokrater, högermän och centerpartister. 
Upprördheten från Oskarshamnslinjens vänner var stor. I Oskarshamnstidningen den 30 mars 1963 uttalade sig Fliseryds landstingsman Axel Johansson:
– De flesta fliserydsborna vill till Oskarshamn, det har ju en folkomröstning redan klart visat, och även om fullmäktiges helomvändning efter kraftig agitation för Mönsterås betydde ett ställningstagande för Mönsterås-blocket, är jag fullt och fast övertygad om, att minst 75 procent av fliserydsborna vill till Oskarshamn.
Avgörande beslut De byråkratiska turerna tog tid, men 1969 kom Länsstyrelsen med ett nytt betänkande där Fliseryd föreslogs gå samman med Mönsterås och Ålem. Dramatiken blev ännu en gång stor. I kommunalnämnden blev ordförandens röst avgörande till Mönsteråsförslagets fördel. Även i kommunalfullmäktige blev det tillspetsat.

Efter en hätsk debatt som skar rakt genom partierna 
gick det till omröstning, varvid ordföranden efter den muntliga omröstningen fann
att Oskarshamnsförslaget vunnit. Efter voteringen framgick det dock att Mönsteråslinjen vunnit med 15 röster mot nio. 
Striden var emellertid inte slut i och med det. 1972 utarbetade kommunen en framställan till Kungl. Maj:t om att få slå ihop Fliseryds kommun med Mönsterås och Ålem 1974. Kommunstyrelsen hade behandlat frågan 27 mars 1972 och med 6 röster mot 4 beslutat föreslå kommunfullmäktige att bifalla sammanslagningen med Mönsterås. Högerns Bengt Larsson hade reserverat sig. 
I fullmäktige blev det ännu en hård debatt, där Centerns Göte Carlsson drev Oskarshamnslinjen och hänvisade till de namnlistor som samlats in emot en sammanslagning med Mönsterås. Efter votering visade det sig att Mönsteråslinjen hade vunnit med 15 röster mot 6. Även denna gång var partierna splittrade då några socialdemokrater förespråkade Oskarshamn. Men Oskarshamnsförespråkarna fick nu definitivt se sig besegrade. Under 10 år hade kommunen delats i två läger med skiljelinjer som gick rakt igenom partier, byar och familjer. Bengt Larsson minns:
– Visst var det tufft ett tag och vi var nog lite bittra efteråt, men det lugnade ner sig med tiden när utvecklingen visade sig gynnsam i Mönsterås.
 
Alternativet som man inte kunde rösta om Det mest anmärkningsvärda i denna historia kan synas vara att fullmäktige inom ett halvår ändrade sig och körde över folkomröstningens resultat. Kanske kunde man hänvisa till att bara drygt 30 procent hade deltagit i omröstningen, vilket förstås medförde att folkomröstningens legitimitet kunde ifrågasättas. 
Eftersom så få röstade kan man förmoda att många protesterade med fötterna då de sannolikt ville att Fliseryd skulle förbli egen kommun. När ordföranden Einar Gustavsson höll sitt sista tal i Fliseryds fullmäktige i december 1973 antydde han detta med orden: Vågar jag tolka de flestas tankar så att vi helst hade sett att Fliseryd hade kunnat bestå som egen självständig kommun och suveränt fått besluta i egna angelägenheter.”
Och kanske var det så. Den stora striden mellan Oskarshamns- och Mönsteråslinjen skymde det alternativ som låg de flesta varmast om hjärtat, självstyre med Fliseryd som egen kommun.
Skulle Fliseryd ha klarat sig som egen kommun? Skatteunderlaget torde ha varit ganska bra så länge man hade Jungnerfabriken fram till 1974. Jungnerfabrikens flytt kunde dock inte förutses när omsvängningen gjordes på 1960-talet, så det scenariot fanns knappast med i motivbilden. Idag när vi har facit i hand kan vi på goda grunder förmoda att Fliseryd hade fått svårt att klara sig själv. 
 Relationen med Mönsterås Relationen mellan Fliseryd och Mönsterås har sedan kommunsammanslagningens dagar emellanåt varit något frostiga och det finns en föreställning om att invånarna i Fliserydsbygden känner sig missgynnade och åsidosatta. Lennart Redborn och många andra bekräftar den bilden. Redborn berättar att det skar sig direkt med Mönsterås efter sammangåendet när en golfbana var på gång utanför Fliseryd.
– Kommunen hänvisade till att den inte ville satsa pengar på en överklassport. Den allmänna känslan här är att Fliseryd inte hålls särskilt högt i Mönsterås. Vi skulle vilja få hit industrier och nybyggnation, men inget händer. Fliseryd marknadsförs dåligt. Det är kärnproblemet, säger Lennart Redborn.
De flesta som trodde att Fliseryd skulle få mer inflytande genom att gå samman med Mönsterås förefaller ha blivit besvikna. Och varje gång Fliseryds invånare måste ange sitt riktnummer påminns de om att de egentligen ville tillhöra Oskarshamn den där sensommardagen för drygt 50 år sedan. I alla fall de som röstade. De två tredjedelar som aldrig gick till vallokalen gömmer sig ännu i historiens tystnad.
 
Källor Protokoll från kommunalnämnd och kommunalfullmäktige, Fliseryds kommun. Oskarshamnstidningen. Intervju med Bengt Larsson och Lennart Redborn.
 
Litteraturtips för fördjupning Erik Wångmar, Från sockenkommun till storkommun: en analys av storkommunens genomförande 1939-1952 i en nationell och lokal kontext, 2003.
 
Erik Wångmar, Från storkommun till kommunblock: en djupstudie av reformen som skapade de moderna svenska kommunerna 1959-1974, 2013.
 
Min artikel bygger på två artiklar jag skrev på Mönsteråsbloggen respektive i Oskarshamnstidningen våren 2008, men den har kompletterats och redigerats 2014. 

Denna artikel är skriven av Mönsteråsbloggaren Jonny Nilsson.

 

LOGEN IOGT I FINSJÖ 1916. Jag har mer information som kommer under en egen flik så småningom:)
Tack Weine för informationen, och tack Eva för hjälpen med att få materialet!

Fliseryds enda frisörsalong stängde vid årsskiftet. Helene startade sin salong 1992, i början hade Helene sin salong i källaren på hyreshuset där det varit frisörsalong under många år. Där hade även Birgitta under många år sin salong, kommer ihåg hennes lilla tax, visst hette den Tusse? när mamma klippte sig fick jag gå ut och rasta lilla Tusse (tyckte tydligen det var kul jag som inte är så förtjust i hundar, haha). Det fanns också under många år frisörsalong i samma byggnad som fiket, som var en samlingsplats i byn:) urklippet under är frisören Bernt "Pillen" Jonsson som var frisör under många år. 

GÅRDAR OCH HUS RUNT FLISERYD

 Flygfoton tagna över Fliseryd

Oj,vad glad jag blev när jag läste Kalmarposten!

Tack så jättemycket Helena för det!

Tack alla andra för alla gulliga kommentarer,det känns jättekul att så många uppskattar sidan!

För er som inte bor i Fliseryd bjuder jag här på (som vi säger) en promenad runt byn!

  • Mikael johansson • 27 september 2017 00:14:18
    Var väldigt mycket hos min farmor och farfar örnebäcksvägen 29. Einar på berget. Du var första tjejen jag dansade med i folkets hus i blomster åla. Tror jag var 15 år. MVh micke
  • jerry lee larsson • 22 augusti 2017 19:36:40
    jag gick i skolan i fliseryd sedan parkskolan. bodde hos uno johansson örnebäcksvägen 23. jag såg att mikael miettinen fanns med lite längre ner vi umgås fortfarande efter alla år. vi blev ju tvungna att hålla ihop inflyttade stockholmare som vi var.... kul med lite nostalgi
  • Torsten Gunnarsson • 2 mars 2017 19:33:22
    Såg att Du fångat en PRO-resa på 1960-talet där en bror till min mormor fanns med. John Odelrot. Roligt att hitta sina släktingar bland fotona. Tack.
  • Brith Wigothsson • 23 december 2016 22:45:24
    Alltid roligt att "gå in på din hemsida". Född i Fliseryd, gick mina första sex skolår där. Bor numera i Blekinge men besöker Fliseryd och Finsjö med jämna mellanrum eftersom två av mina systrar bor kvar. Tack från mig.
  • Räpplinge • 12 december 2016 20:44:24
    Jag ska tipsa SVT:s Gokväll och Nyhetsmorgon i TV4, de måste göra reportage om dig!
  • Pelle P • 31 maj 2016 18:03:04
    Fortsätt med att skriva! roligt att läsa och följer bloggen hela tiden!
  • Kåre Höijer • 26 augusti 2015 10:17:14
    Jag har berömt din sida tidigare och här kommer en repris av berömmet. Jätteroligt att du fortsätter att hålla sidan igång och därmed gör en kulturhistorisk gärning
  • Sven • 6 augusti 2015 22:48:31
    Härlig Sida ! Fortsätt gärna läser den väldigt mycket !
  • Famljen Svensson • 24 mars 2015 14:42:06
    Att en så ung kvinna intresserar sig för sin hembygd är imponerande!
  • Bengt igen • 19 mars 2015 16:36:01
    Jag ska tipsa Hemmets Journal om dig, de borde göra ett reportage om dig!
  • Bengt Ekelund • 19 mars 2015 16:34:52
    Vilken gärning du gör, Camilla!
  • Kerstin • 2 december 2014 10:37:34
    Tack för titten på en mycket fin hemsida. Fliseryd som ort ingår i min släktforskning. Har även besökt Fliseryd och känner igen flera foton.
  • kjell_johansson2003@yahoo.se • 13 november 2014 09:14:25
    Hej!
    Är intresserad av det gamla krutmagasinet som ser ut som en gammal borg,när det byggdes och hur länge det var krutmagasin mm
  • lars • 7 november 2014 14:51:13
    farfar bodde i Fliseryd så det saknar man fisket i ån bor nu i Helsingborg men ser mig som minst halv smålänning släkten är ju från dessa socknar


  • Johnny Engström • 10 oktober 2014 19:57:45
    Hej på Er Fliserydsbor. Och Du Mikael! Slå mig en signal på nr 0762-103543. Vore kul att snacka lite om gamla tider i Fliseryd och Ert perspektiv på tiden som gick ... Ha en trevlig fortsatt höst 2014.
Karta över Fliseryd,från 1942
map showing GPS 57.13232131519206,16.282023445312443

 Kort över Fliseryd,  kortet över är taget innan något av hyreshusen byggdes, och innan nya bron byggdes.. Kortet under är det första hyreshuset byggt, och även banklokalen och gamla kommunhuset, den lokalen där biblioteket tidigare fanns.

Fliseryd 1942